Uttal och betoning
Uttal
Det var under medeltiden som den medicinska vetenskapen utvecklades och det medförde ett behov av nya termer. Terminoligins uttal, både i svenska och andra moderna språk bygger på latinets medeltida uttal.
Generellt påminner de svenska språkljuden mycket om de latinska. Detta gör att vårt latinuttal kommer ganska nära det ursprungliga och man brukar säga att svenskspråkiga har lättare att få latinet att "låta riktigt".
Betoning
I latinet är ordens betoning strängt bunden till en regel. Underlag för betoningsreglen är ordets stavelse. För latinets del är det mest praktiskt att definera stavelsen som vokalen + efterföljande konsonanter. De tre stavelserna i ordet infarctus blir då inf + arct + us. Av de tre stavelserna i infarcturs kallas den sista (-us) för ultima, den näst sista (-arct) för penultima och den tredje sista för slutet (inf-) kallas för antepennultima. Ultiman kan aldrig betonas i latinet. Latinets betoningsregel säger att penultinam, dvs näst sista stavelsen man tittar på. Latinets betoningsregel brukar därför kallas penultimareglen.
Carola