Betoning
Två-staviga ord
Betoningen ligger på den första stavelsen exempel vena, nervus, morbus.
Tre- och flerstaviga ord
Betoningen ligger i regel på näst sista stavelsen, penultiman.
1. Näst sista stavelsen betonas om det är en lång stavelse.
En stavelse är lång
a) om den innehåller en diftong: au, ae, oe, eu och ei.
Undantag 1:
OBS: några vokalgrupper är inte diftonger. Exempel:
-eus uttalas som e+us
-eum uttalas som e+um
-oideus uttalas som o+i och e+us
Undantag 2:
OBS: ordslutet -ia är inte en diftong. Det är grekiska och uttalas som två vokaler
med betoningen på i.
b) om vokalen följs av två eller flera konsonanter, patella, columna, placenta.
Undantag 3:
Vissa konsonanter räknas dock inte som flera då de står tillsammans
till exempel gr, br, tr, qu och ch. De har inte fullt ljudvärde.
H räknas bara som ett utandningsljud.
c) om den innehåller lång eller kort vokal kan man avgöra med hjälp av ett lexikon.
2. Tredje stavelsen från slutet betonas om:
a) om näst sista vokalen står omedelbart framför den sista vokalen. Exempel facies.
b) om näst sista stavelsen är kort. Exempel musculus.
Carola